Nedsatt psykiskt välbefinnande bland vuxna

Redovisningen bygger på den nationella folkhälsoenkätens frågor om mående. Det inkluderar frågor om ifall man de senaste två veckorna haft en positiv syn på framtiden, har känt att man har varit till nytta, känt sig lugn och känt sig nära andra människor. Det inkluderar även frågor om psykisk påfrestning den senaste månaden, såsom hur ofta har man känt sig orolig, utan hopp, rastlös eller värdelös.

Efter 2018 uppdateras inte måttet då frågorna inte längre ställs i enkäten.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel vuxna med psykiskt nedsatt välbefinnande

Datakälla: Folkhälsomyndigheten

Exportera data till Excel

Trend:

Ingen uppmätt förändring sedan 2007.

Senaste värdet:

17 % (2018).

Utgångsvärde:

17 % (2007).

Kommentar

År 2018 var det 17 procent av västeråsborna som hade nedsatt psykiskt välbefinnande utifrån svaren på nationella folkhälsoenkäten, vilket även gällde för 2007 när mätningarna startade. Enligt de självskattade svaren har kvinnor i Västerås mer nedsatt välbefinnande än män, vilket gäller för alla år indikatorn uppmätts.

Indikatorn följer upp delmål:

3.4 - Minska dödsfall i förtid och främja mental hälsa

Delmål 3.4 är att till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.

Det här är en nationell indikator vilket innebär att den tagits fram av Statistiska Centralbyrån enbart för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.