Gå direkt till sidans innehåll

Västerås stadVästeråsbarometern

Nedsatt psykiskt välbefinnande bland vuxna

Redovisningen bygger på den nationella folkhälsoenkätens frågor om mående. Det inkluderar frågor om ifall man de senaste två veckorna haft en positiv syn på framtiden, har känt att man har varit till nytta, känt sig lugn och känt sig nära andra människor. Det inkluderar även frågor om psykisk påfrestning den senaste månaden, såsom hur ofta har man känt sig orolig, utan hopp, rastlös eller värdelös.

Efter 2018 uppdateras inte måttet då frågorna inte längre ställs i enkäten.

Andel vuxna med psykiskt nedsatt välbefinnande

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)

0

T

2007

17

1

T

2008

15

2

T

2009

15

3

T

2010

14

4

T

2011

13

5

T

2012

13

6

T

2013

13

7

T

2014

13

8

T

2015

13

9

T

2016

14

10

T

2018

17

11

K

2007

22

12

K

2008

20

13

K

2009

18

14

K

2010

15

15

K

2011

14

16

K

2012

16

17

K

2013

16

18

K

2014

16

19

K

2015

15

20

K

2016

16

21

K

2018

19

22

M

2007

12

23

M

2008

10

24

M

2009

12

25

M

2010

13

26

M

2011

11

27

M

2012

11

28

M

2013

11

29

M

2014

11

30

M

2015

11

31

M

2016

11

32

M

2018

14

33

Riket

2007

12

34

Riket

2008

12

35

Riket

2009

13

36

Riket

2010

13

37

Riket

2011

12

38

Riket

2012

13

39

Riket

2013

14

40

Riket

2014

13

41

Riket

2015

12

42

Riket

2016

16

43

Riket

2018

17

Datakälla: Folkhälsomyndigheten

Kommentar

År 2018 var det 17 procent av västeråsborna som hade nedsatt psykiskt välbefinnande utifrån svaren på nationella folkhälsoenkäten, vilket även gällde för 2007 när mätningarna startade. Enligt de självskattade svaren har kvinnor i Västerås mer nedsatt välbefinnande än män, vilket gäller för alla år indikatorn uppmätts.

Sidan senast uppdaterad: 2022-04-19
Indikator SDG.3.11